Emmi Henriksson

 

Hej hej alles!
Nu var det ett tag sedan sist. Jag bara måste få kommentera hur snabbt tiden springer iväg. Redan början på Maj, det är helt galet. Tänk att jag snart har gått ett helt år på Stockholms dramatiska! Det är inte klokt, och snart är det sommarlov. Ja ni läste rätt, sommarlov! Även om det blir tråkigt att bli borta från skolan i 3 månader så kommer jag ha så mycket tid att jobba med allt jag lärt under året på eget initiativ, då jag kommer ägna sommaren åt min personliga utveckling både privat och yrkesinriktat. Jag är välsignad som har råd med en sådan fantastisk ledighet!

Men, innan sommaren så ska denna fantastiskt roliga kurs "formbunden text" avslutas. Det gör den nästa vecka då det är dags för redovisning av vår uppsättning av Shakespeares "Mcbeth". Pirr pirr.
Nu har vi jobbat med den i ca 8 veckor och det ska bli väldigt roligt att få lite publik. Vår första riktiga ordentliga redovisning på skolan.

 

Ni är alla hjärtligt välkomna att få ta del av vår uppsättning nästa vecka,
måndag 11 maj kl. 19
tisdag 12 maj kl.13 och 19

onsdag 13 maj kl.19

gratis på Stockholms dramatiska högskola Valhallavägen 193.

 

 

För några veckor sedan fick vi också äran att repetera på Dramatens stora scen. Vår kursansvariga heter Nina Fex och är anställd på Dramaten så tack vare henne fick vi möjlighet att känna på ett gigantiskt spelrum. Det var så ofantligt stort, både ute i publiksalongen och på och runt om scenen, men ack vilken fin akustik där! Rösterna klingade och flödade nått så magiskt, jag trivdes mycket bra där vill jag lova.

 

I morgon torsdag har vi också en annan redovisning (vi har fullt upp alltså) med annat material som vi har jobbat med parallellt med Mcbeth. Vi har jobbat med en valfri Shakespeare sonett och en sång. Detta ska vi redovisa för varandra i morgon, och sedan efter det kör vi genomdrag på Mcbeth på kvällen.
Det känns bra, faktiskt, efter några turer i vemod och tvivel känner jag att det grundas i mig och jag tycker det är roligt trots vissa downs. Men det är en del av processen, allting kan inte gå som ett rinnande vatten, då skulle inget nytt komma till eller hända. Precis som livet, vi behöver motgångar för att uppskatta medgångar. Vi behöver vara ledsna för att lyckan ska kännas extra fin och viktig. Så är en arbetsprocess också, där alla känslor ska få vara välkomna för i det finner vi en bredd och ett djup och vi kan lära det vi aldrig trodde vi kunde lära oss. Det handlar om att hela tiden bejaka det man är i och det man känner just nu. Sen kommer ett annat nu, och sen ett till och då händer nya saker. Det är det som får mig att älska både teatern och livet, vi vet aldrig vad som ska hända, det är ett riktigt äventyr!

 

Varmt välkomna till oss på skolan nästa vecka!
Ha det fint och ta hand om er och varandra <3

 

Emmi

 

.