Emmi Henriksson

 

 

Nyss hemkommen från Dramatens "lilla scenen" efter att ha sett föreställningen "Tre systrar" av Anton Tjechov.
Sitter nu och googlar diverse kulturbetydelsefulla kungar och lär mig en hel del om vår historia.

Gustav den 3dje i slutet på 1700-talet var den kung som är upphov till Dramaten idag till exempel, 1788. Han var den som såg till att Sverige började spela teater på svenska (från franska) och finansierade hela 80% av sin handpenning till teatern.

 

 

 

På förmiddagen idag blev vi utbildade i HLR, hjärt-lungräddning. Känns tryggt att ha kunskap om hur man räddar liv, dessutom är det bra att ha i Cv:t!

 

På eftermiddagen träffade vi 3 nya lärare som vi ska ha i 3,5 vecka.

 

 

Vi jobbade främst med Alejandro idag och mina intryck av honom var mycket positiva sådana.

Tar sitt & vårat arbete med stor respekt, välskolad, nära till skrattet och mycket klar och tydlig i sin pedagogik.

Jag respekterar honom oerhört mycket och förstår att han värderar hårt arbete ytterst. Känns underbart, då det är precis min egen inställning. Lärarna där ovan har även begärt att vi för "Loggbok" för vår egen skull, vilket jag tänker passar ypperligt att föra här.

 

Vi arbetade under eftermiddagen med motstånd, med viljor. Vi började att jobba i par, med att sätta händerna mot varandra och röra oss enhetligt. Sedan övergick det till att skapa motstånd för den andre, men också ge efter för sig egen vilja, eller att få sin vilja igenom.

 

Vi gick runt i rummet, vi fick skapa oss ett mål att gå emot. Plötsligt glömde vi bort vart vi var på väg.

Vi fick då låta vår tankar styra över vår kropps uttryck. Från att ha färdats mot ett mål, till att möta ett motstånd där vi helt glömmer bort vår vilja.

 

Vi låg ner på golvet. Målet var att resa sig upp. Men, hur vi reste oss upp spelade ingen större roll, utan det var ansatsen, själva laddningen och energin när vi beslutade oss som var det viktiga. En publik bryr sig inte om själva handlingen du gör. Utan vill se och förstå varför, även hur, du tar beslutet till handlingen. Det är det viktiga.

 

Vi stod längs en rad i rummet. Fick instruktioner att vi var fruktansvärt kissenödiga, så att vi kunde göra ner oss när som helst. Tvärs över rummet fanns en toalett. Vi skulle ta oss till den, utan att på något sätt avslöja hur kissenödiga vi var. Vilja & motstånd. Vad händer med oss när vi har en bestämd vilja att nå fram, men möts av ett motstånd? Mycket intressanta saker tog form i kroppen. Det blev helt plötsligt spännande, intressant och utmanande att iscensätta. Tänk skillnaden att se på den med motstånd, eller den som bara rusar mot toaletten..

 

 

Dagens första lektion.

 

Teater är så spännande, så utvecklande så det är inte klokt!