Emmi Henriksson

 

Det finns två saker som jag inte kan få nog av. 1. Att jobba med teater och alla metoder och tekinker som finns att lära. Jag är så in i helvetes glad att jag får gå till en skola varje dag och lära mig om allt detta fantastiska som jag får vara med om. 2. Att umgås med min fina Rober, min andra hälft! Jag har någon att dela mina innersta hemligheter med, jag får utforska världen i en så trygg och fantastisk kärlek som våran, det är livet!

 

Utan dessa två hade jag livet varit meningslöst, med handen på hjärtat, uppriktigt!

 

 

Det händer så himla mycket hela tiden. Ofta när jag tänker på att jag ska blogga om det jag upplever känner jag att jag inte har någon aning om HUR jag ska beskriva det.. OM det ens är intressant att läsa?

Hur mycket förstår ni? Hur mycket bryr jag mig om att ni förstår? Ja, då kommer vi in på nästa fråga, Varför bloggar jag?

 

Jag önskar jag kunde videoblogga och filma allt vi gör. För det är inte i närheten av det jag skriver. Det bara måste upplevas, det gör sig inte rätt i att beskrivas bara med ord. Hmm. jag ska klura lite på det här. Hur jag ska skriva.

 

Det vi i alla fall har jobbat med den här veckan i "Kropp & kostym" har varit följande:

 

- Vi har dansat renäsansdans. Den dansen påminner lite om den mellanöstiska bröllopsdansen. Jag som har varit på 1 assyriskt bröllop i hela mitt liv dansade en liknande dans på det brölloppet. En ringdans som man dansade förr, på 14-1600-talet. Jätte enkel men så rolig, och man kan dansa och brodera ut den som man vill efter egen förmåga.

 

- Vi blev introducerade för en teknik som kallas "Viewpoint" som är en så kallad metod för rörelseimprovisation. 
Eftersom att vi precis börjat jobba med den tekniken kan jag inte helt fullt ut säga exakt vad det är. Men inom viewpoint finns det olika "parametrarna" bla. tempo, upprepning, relation, mönster, arkitektur m.m Man jobbar på golvet, helklass eller i grupper med dessa parametrar och det uppstår galet spännande saker. 

Man kan kanske säga att det är olika förhållningssätt till rummet man jobbar i. 

 

- Vi träffade kostymdesigneleverna och en lärare i dramatik och läste en pjäs tillsammans, Fassbinders "Staden, soporna och döden". Tanken är att vi skådisar ska i par jobba med text ur denna pjäs tillsammans med designeleverna som ska kostymera oss.

 

- Vi har prövat på yoga också. Idag var första passet och vi gjorde något som heter "Kria for intuition". Mycket andning i olika positioner. Långsamma andertag och snabb eldandning.
Som sagt, jag kommer att vara proffs på att andas när jag gjort mina tre år här. Det gläder mig!

 

Reflektioner:

 

Älskar den här kursen. Jag älskar det fysiska, jag älskar att få jobba med min kropp kontra mitt inre i både form av yoga/andning och rörelseimprovisation. Det som uppstår när man med så "enkla" medel får frihet att vara kreativ är bland det bästa jag vet. Det blir en sådan öppenhet mellan människor i mötet på golvet när man jobbar med teater som är rent och ärligt. Det är som att lära sig ett nytt språk. Ett språk vi alla talar varje dag, men som vi inte arbetar med. Jag pratar om kroppen och dess uttryck. Jag är så helt och fullständigt på rätt plats i livet.

 

Jag önskar så att alla kunde få vara en liten fluga och sitta och titta på vad vi gör och hur vi jobbar. Ni hade blivit så fascinerade och överraskade av det ni skulle se. Konst är så befriande och vackert, och det är det ärliga i det som inte kan mäta sig med något annat. Den ärligheten jag känner kan enbart identifiera sig i den kärlek man har till någon som är väldigt stark!

 

Tänk, jag får gå till skolan varje dag och känna kärlek. Jag myser i den tanken :)

 

Sov så gott alla, ta hand om er, ta hand om varandra  <3