Reflektioner & Joel Kinnaman

 
Sitter nu på bussen på väg till Stockholm efter en underbar och mysig helg i Jönköping.
 
Innan jag hoppade på bussen fick jag lite separationsångest. Helgen har gått så fort och redan är det dags att lämna mina älskade, kändes lite vemodigt, men nu, nu känns det bra igen. Jag har som tur är 5 intensiva och fantastiskt roliga dagar framför mig i skolan, sedan är det fredag igen och då får jag återse mitt Jönköping & min Rober <3
 
Jag skulle vilja sammanfatta skolveckan som Amazing!
Verkligen, utan att underdriva.
Att börja mornarna med "danspass" eller rörelsepass (kärt barn har många namn) vad det nu ska kallas, var helt otroligt skönt! Den där efterlängtade träningsverken, åhh njutbart!
Förlora sig i trans, förvandlas av en dans. Mmmm helt min grej.
 
Grupparbetet med "Romeo & Juliet" var lekfullt, stimulerande och kreativt.
Min grupp på 4 personer, två skådisar, två mimare, fick den kända balkongscenen. Vi experimenterade med dans-stänger (som man använder i balett) och gestaltade balkong och mur som Romeo klättrar på med hjälp av dem. SÅ himla roligt och lekfullt, fysiskt dessutom.
Super nöjd över vår arbetsprocess och resultatet! Fått lära känna fina människor.
 
I torsdags var Joel Kinnaman och gästade oss, lite "actor studio" kan man säga. Han bjöd på sig och berättade om sitt liv och sina upplevelser i sitt yrke. Han gick Malmö teaterhögskola och berättade att han brukade spy innan varje föreställning. Han sa också att han var nära på att lägga ner skådespelaryrket då han fick en fasansfull blackout på scen en gång och blev så rädd efter det att han tänkte lägga ner. Men sedan sista året på skolan så gav han sig fan på att ta sig an sina rädslor och satte då upp en 1,5 timmes lång monologföreställning där han bara kastade sig ut för främmande vatten, och återvann sitt själförtroende.
Inspirerande, eller hur?!
 
För sådant händer ju oss alla, att själförtroendet sviktar. Att man ifrågasätter sig själv och sina kunskaper. Alla de bästa har säkert gått igenom det hundra tusen gånger, därför de är bäst också!
Det gäller att sätta sig i sadeln igen och möta sina rädslor. Inte ge upp utan kämpa på, även när det är som mörkast.
 
Jag blev väldigt positivt överaskad av Joel. Han hade många bra åsikter och tankar. Bland annat sa han också, något som jag tycker var det klokaste jag hört någon säga på väldigt länge, att han inte värderar människor på sättet de agerar mot honom, utan hur de är mot människor runt omkring dem.
- Människor är alltid så trevliga mot mig. Men det är inte det jag värderar, att dem är trevliga mot mig säger mig ingenting om dem. Däremot hur de behandlar människorna runt omkring sig, säger mig allt om deras person.
 
Baaam! Tack Joel, tack för att du bjöd på dig själv så mycket!
 
Vår lärare Mathew Allen, och Joel Kinnaman på Stockholms teaterhögskola 28/8-14
 
Joel Kinnaman, ursäkta att min kamera inte gör verkligheten rättvis.